Fick ett sms av Ella imorse och hon frågade om jag var sugen på en tur, egentligen var jag väl inte så sugen på att rida först + att Kavat bara hade en framsko på sig men efter lite övertalning inne i mitt huvud kastade jag i mig lite mat och byte om sen bar det av ner till stallet. ( Kavat har väldigt bra hovkvalitet och så länge man rider i skogen så är det ingen större fara att rida fåtal turer på "bara" en framsko ) Så vi skulle ta en liten tur.

 

Red den vanliga slingan och när vi nästan var hemma igen upptäckte jag en stig jag missat flera gånger och vill ni veta, DET VAR EN NY RIDVÄG som gick runt! Kan det finnas nån mer lycka när man hittar en ridväg där vägen är FIN och man behöver inte vända om och rida samma väg tillbaka, L Y C K A ! ! Kavat var super pigg och sista uppförsbacken skulle vi bara ta en liten galopp var tanken men Kavat sköt ifrån med världens kraft och jisses vad fort han sprang och ett litet bocksprång bjöd han också på. Invigde även vårat super fina orangaschabrak!

Blev en tur på närmare 2 timmar, haha! Hem och skulle precis stoppa lite mat i magen så ringer Johanna och frågar om jag är sugen på en ridtur och vem tackar nej till att rida guling? Kastade i mig lite mat och så skjusade morfar bort mig till Johanna och vi gav oss ut på en super mysig ridtur och då kom även solen fram bakom lite dis, helt underbart.

Kummin är som en liten traktor, det går framåt men inte ett steg i onödan och så länge det går framåt ska man banne mig inte klaga typ. Har följt med Sofia och kört Kummin två gånger och ridit Johannas fina kallblodstravare Tora en gång och idag fick jag rida Kummilibum. Måste erkänna att jag är lite smått förälskad, han påminner så mycket om min gamla fjording Diana, kanske därför.

När vi skulle rida iväg så gick det långsamt, långsamt.. Ett steg idag, ett steg imorgon men efter ett tag började han komma igång och vi joggade på lite framåt och sen kom den perfekta galoppbacken och jag trodde då att galoppen skulle vara tung och knappt framåt med tanke på vad skitten och traven hade bjudit på innan men när jag tog galoppfattning kände jag mig som Mulles ägare ungefärg, det var FULL FART och världens sug effekt bakåt. Vilken räcerhäst alltså! Alltså jag fick sån chock att jag skrattade så tårarna sprutade och Kummins öron stod spetsade.

Inne i skogen sen skulle vi trava och först hade han jätte fin och jämn trav, gick perfekt att rida lätt i eller sitta ner i sen så, sen så ökade han traven nå så fruktansvärt och dom där små ponnybenen lär pinnat på rejällt och det gick inte rida lätt på något seriöst sätt så fick bli lite "monte" i skogen och Elin försökte stå upp i traven, knasbollar tänker ni säkert nu, men det var också en variant faktiskt, haha! Blev ytterligare en tur på cirka 2 timmar, så imorgon kommer det nog kännas i ändan.